Lilla spöket Laban

Det finns mycket som tyder på att Linda Skugge använder sig av en spökskrivare när hon publicerar artiklar och krönikor, men mest är det en sak: Ingen kan vara så korkad.

Och bara så ni vet, så skulle det aldrig falla mig in att skriva om det här. Jag tror aldrig det har hänt att jag tycker något är pinsamt.

Eller, va? Jo.

Trasiga kläder

Efter att ha vaknat upp ur koman som jag måste varit i då jag skrev senaste inlägget bestämde jag mig för att skriva om något betydligt mer värdsligt. Och kanske framförallt någonting som är sant. Och något som gjorde mig förbannad. Såhär var det:

För en dryg vecka sedan lämnade jag in min kavaj hos en skräddare i stan för att ändra om lite. Det är min gamla studentkostym så den har fram tills nu varit stor som ett hus. Hursomhelst. När jag igår hade hämtat kavajen märkte jag när jag kom hem att skräddaren hade råkat klippa ett hål i locket på ena fickan. Vafan?! Varför? På det stora hela blev jag ändå nöjd med ändringarna men jag kommer inte över det här hålet. Det är inget stort hål men det är ändå rätt störande. Jag hade inte blivit sur om de hade erkänt att de hade klippt ett hål men försökt laga det eller nåt. Men när de inte sa nånting känns det som att de försöker lura en. Inte okej. Det är ju som att en frisör skulle klippa en i örat och inte säga nåt. I och för sig skulle man väl känna om man blev klippt i örat men ni fattar liknelsen. Eller som att en taxi skulle köra en till fel ställe. Eller som att man på en restaurang skulle få potatis istället för ris. Alltså: det var ett jävligt dåligt utfört arbete. Dessutom var de inte ens trevliga.

Det här resulterar ju förstås i att jag måste gå tillbaka och säga att de har klippt hål på mina kläder och att jag inte gillar när det är hål på mina kläder. Pinsamt. För dem alltså.