Det är dags att ta i tu med veckans ord.
Kioskvältare.
Vad är det? Vad betyder det? Var kommer det ifrån?
Ja, till att börja med kan man konstatera att det är ett sammansatt ord. Närmare bestämt sammansatt av de svenska orden kiosk och vältare. Ordets innebörd är kanske en smula oklart men man kan säga att det är en omskrivning av ordet bästsäljare. Frågan varför man behöver en omskrivning av ett så självklart ord är förstås än idag ett mysterium. Det torde dock ha uppkommit då man kände att det blev lite för enkelt att säga bästsäljare och istället ville komplicera tillvaron lite grann. Ungefär som när man istället för att säga SMS valde att säga mess. Eller som när man istället för att säga hundralapp valde att säga hunka. Och är det inte lite så vi människor fungerar? Vi vill helt enkelt komplicera vår tillvaro. Att istället för att säga godis säga frukt till exempel. Fast det är ju förstås fel, eftersom frukt inte är godis, men ni fattar säkert poängen.
Okej, men vad är en kioskvältare då? Det är ju som jag redan har sagt detsamma som en bästsäljare, helt enkelt något som säljer bäst. Alltså är den väldigt populär och säljs i enorma upplagor, såsom till exempel boken Da Vinci-koden eller bloggen Frukt är inte godis. Nu säljs ju inte en blogg på samma sätt som en bok, men om det vore en bok skulle den säkert sälja ungefär lika bra som Da Vinci-koden. Troligtvis bättre.
Nu till det verkligt viktiga: varför heter det kioskvältare? Här finns det olika teorier men de vanligast förekommande har på något sätt att göra med en kiosk som välter. I den här kategorin återfinner vi teorier som:
1. Om en kiosk skulle köpa in så många exemplar av den här boken som kiosken skulle kunna sälja och om kiosken skulle välja att placera alla dessa på sidan av kiosken skulle kiosken välta.
2. Om alla exemplar av den här boken som har sålts skulle placeras på en kiosk skulle den kiosken med stor sannolikhet välta.
Det finns även teorier i den här kategorin som bygger på att kunderna som köper boken får en mer central roll, såsom till exempel:
3. Om alla kunder som har köpt den här boken skulle vilja välta en kiosk tillsammans skulle de säkert lyckas.
4. Om man lägger ihop vikten på alla som har köpt boken skulle det troligtvis uppgå till en total vikt som skulle kunna välta en normalstor kiosk om man fördelade den på ett, för ändamålet, fördelaktigt vis.
Själv väljer jag att inte ta ställning till vilken av ovanstående teorier som är sann, men faktum kvarstår: det har att göra med en kiosk som välter. Och kanske är det just därför man sällan ser kiosker köpa in böcker i stora upplagor. Och kanske är det därför kiosker oftast bara säljer pocketböcker.
