En gammal bekant

Idag när jag var på väg ner till stan för att luncha med Markve cyklade jag förbi en gammal bekant. Jag kom först inte riktigt ihåg varifrån jag kände igen personen. Jag cyklade förbi i full fart, undvek att hälsa och funderade på det i några meter till. Sen kom jag plötsligt på vem det var. Kvinnan utanför fönstret. Och ja, hon stirrade på mig även den här gången.

Obehagligt tycker jag. Lite grann i alla fall. Okej om hon gör det utanför mitt köksfönster (fast egentligen inte), men när hon är ute och går bland annat folk kan hon väl ta en paus från sin favorithobby. Ja. Tänk om alla skulle göra så. Vore fruktansvärt.

Det här kan vara det mest meningslösa blogginlägget någonsin.